Det var kul så länge det varade... Ett sådant underligt uttryck! Är inte allt det, så länge det varar. Skulle man inte se till att det slutade vara väldigt snabbt, om det inte var kul? Fast det ligger lite mer bakom det ändå. Det säger att vad det än var så var det värt varandet, trots den överhänganse risken av vad som händer när det slutar. Det var så kul att det var värt konsekvenserna. Det varade för att en brist på detsamma /nu/ verkade värre än en saknad /sedan/.
Det var kul så länge det varade... Jag är ganska nöjd med mig själv för att jag kan säga så. För att jag kan se tillbaka och inte bara vara ledsen, utan även väldigt glad för det jag har fått. Tog en stund att komma hit. Det gör det alltid. Och jag erkänner, jag är fortfarande lite ledsen för så kul vi hade haft, hade det varat längre! Jag är ledsen för detta missade tillfälle att roa varandra, att lära sig förstå varandra. Han var roanda, mycket roande, och intressant och jag känner inte att jag fick bli klar med detta, och det pyr i min själ. Men det var kul så länge det varade...
Det var kul så länge det varade, men även om jag är en pragmatisk flicka så hoppas jag ibland på mirakel. Fast egentligen tror jag inte på dem. De är en snuttefilt, ett sätt att släppa taget en liten bit åt gången. Kanske återkommer han. Kanske sparkar jag inte honom på smalbenet med mina älskade stålhettekängor då. Kanske kommer det en del två. Men även om det inte gör det, så var det kul så länge det varade.
Ja, det var kul så länge det varade. Jag kan tänka på det och le, för det fick mig att må bra. Får mig återigen att må bra. Men saknaden finns nog kvar en stund till ändå.
(Not till er rara människor som hört av er o undrat om det rör sig om mig o P kan jag säga; nejdå. Han o jag må vingla ibland, men vi står fortfarande upp. Men jag är ju en gång för alla en såndär underlig människa som ibland involverar mig i andra människor än min ärade sambo. Och jag tar mig även friheten att vara ledsen över andra ibland, att sakna dem och att önska att saker vore annorlunda. Men saker blir sällan annorlunda bara för att man önskar det, därav ovanstående inlägg. Och nej, jag håller inte på att gå under i hjärteplågor. Jag är bara lite ledsen o besviken men det håller på att gå över, o jag är mitt i alltihopa ärligt glad för att det faktiskt /var/ kul så länge det varade.)
Det var kul så länge det varade... Jag är ganska nöjd med mig själv för att jag kan säga så. För att jag kan se tillbaka och inte bara vara ledsen, utan även väldigt glad för det jag har fått. Tog en stund att komma hit. Det gör det alltid. Och jag erkänner, jag är fortfarande lite ledsen för så kul vi hade haft, hade det varat längre! Jag är ledsen för detta missade tillfälle att roa varandra, att lära sig förstå varandra. Han var roanda, mycket roande, och intressant och jag känner inte att jag fick bli klar med detta, och det pyr i min själ. Men det var kul så länge det varade...
Det var kul så länge det varade, men även om jag är en pragmatisk flicka så hoppas jag ibland på mirakel. Fast egentligen tror jag inte på dem. De är en snuttefilt, ett sätt att släppa taget en liten bit åt gången. Kanske återkommer han. Kanske sparkar jag inte honom på smalbenet med mina älskade stålhettekängor då. Kanske kommer det en del två. Men även om det inte gör det, så var det kul så länge det varade.
Ja, det var kul så länge det varade. Jag kan tänka på det och le, för det fick mig att må bra. Får mig återigen att må bra. Men saknaden finns nog kvar en stund till ändå.
(Not till er rara människor som hört av er o undrat om det rör sig om mig o P kan jag säga; nejdå. Han o jag må vingla ibland, men vi står fortfarande upp. Men jag är ju en gång för alla en såndär underlig människa som ibland involverar mig i andra människor än min ärade sambo. Och jag tar mig även friheten att vara ledsen över andra ibland, att sakna dem och att önska att saker vore annorlunda. Men saker blir sällan annorlunda bara för att man önskar det, därav ovanstående inlägg. Och nej, jag håller inte på att gå under i hjärteplågor. Jag är bara lite ledsen o besviken men det håller på att gå över, o jag är mitt i alltihopa ärligt glad för att det faktiskt /var/ kul så länge det varade.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar