Hör och häpna; ingen på jobbet har varit aktivt otrevlig mot mig idag! Woohoo! Kollegan M och f.d kollegan B var förvisso inte heller aktivt trevliga, men idag kan jag skratta åt de spännande situationer som uppstått. Vad säger ni tex. om följande?
Kollegan M ska skicka mig en fil via mailen och jag ska ladda upp den via en hemsida till en av våra samarbetspartners. Mailet jag får av henne innehåller ingen bilaga, bara en bunt med text. Filen som ska laddas upp måste vara i .txt-format, vilket framgår klart av hemsidan.
Jo: Det finns ingen bilaga med i mailet..?
K-M: Du ska ladda upp filen via ftp. K-B kan visa dig hur man gör.
Jo: Jag vet hur man gör. Det ska gå via hemsidan… Men du bifogade ingen fil, bara text. Jag sparar ner den som en fil nu..?
K-M: Ja, jag skickade den till dig.
Jo *tyst*
Något senare
Jo: Ska jag spara ner den under något särskilt filnamn? (Bakgrund – de flesta andra filer som laddades upp till den sidan såg ut att vara döpta till div. serienummer)
K-M: Du ska spara den som en textfil.
Jo: Jo, jag vet. Men ska den heta något särskilt?
K-M. *idiotförklarande blick* Spara den som en textfil.
Jo: *lugnt och sakta* Jag vet det. Men bör den heta något särskilt, eller kan jag döpa den till vad som helst?
K-M & K-B: *i kör* Det ska vara en ._t_x_t_-fil!!!
Jo: *begår harakiri*
Men det har trots allt gått bra att jobba idag. Jag har fått göra mina saker i princip i fred. Jag har haft nog med tid för att hinna inse att jag faktiskt kan det jag gör. Det enda jag kanske skulle kunna önska nu är att min tuberkulosimiterande hosta ger sig, och att bli av med förkylningen vore inte så dumt det heller. Nåja, det kan tänkas att jag önskar mig fler saker, men de är inte så här små och fåniga och gör sig därmed inte lika bra att gnälla över.
På tal om önskningar så står en projektor just nu överst på min pryl-önskelista. Ska se till att ordna fram en så fort som möjligt så att jag kan titta på film nedkrupen i soffan, istället för som nu; rak i ryggen vid skrivbordet. Skrivbord är bra till mycket, men de håller låg gosfaktor. Ett par högtalare till datorn vore inte heller helt fel. Hade det inte varit för att fyra katter (jag är kattvakt åt P:s två glin just nu…) gör sitt yttersta för att riva min lägenhet, så hade där rått en sällsynt tystnad. Ingen musik, ingen film, inga spelljud. Knappt så man tror att jag bor där. Men snart, (fast inte snart nog…), får jag lön och då jävlar ska det handlas. Och i slutet på månaden har jag blivit försäkrad om att jag ska ha en uppkoppling igen. Undrens tid är sannerligen inte förbi.
Vad kommer härnäst? Mmm, what, indeed. Jag kanske förvånar er?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar