Efter en riktigt slitig dag på jobbet blev jag övertalad att göra bruk av mitt nya träningskort och gå på ett pass ”typ styrketräning, fast i grupp”.
”Det blir kul” sa Å ”Vi kan göra bort oss tillsammans”.
”Typ styrketräningen” visade sig vara 60 min Bodypump. (Not till mina mindre bekanta läsare: Jag är inte känd för min styrka. Jag behöver en hävert för att plocka upp tops från golvet. Jag får träningsvärk av tunga tankar. Det är så illa) Och det var inte tal om att Å skulle göra bort sig heller; hon hade varit med förr och visste precis vad som väntade. För mig gick det… så där. Men – det var jävlig troligt!
Jag höll på att kräkas och svimma, led av mjölksyreförgiftning och svårartad prestationsångest och insåg efter ett tag att det digra utbudet av vikter inte riktigt fanns i så små enheter som jag hade behövt för att ha en chans att göra alla övningar fullt ut. Och ändå hade jag tvärkul, även om den kära Å allt ska få en gruvlig hämnd för dessa saker hon utsätter mig för.
Jag var precis slut efteråt, cyklade hem på ostadiga ben och bokade genast in två pass av random aktivitet på de två första luckorna jag kunde hitta i min kalender. Bortsätt från stagefighting har jag aldrig tyckt det var kul med träning förut, så nu är det bara att hoppas att den här entusiasmen håller i sig!
Nu är jag tvärtrött men likt förbannat full av energi, och alldeles glad. Och på lördag är det dags för dejt #2.
Jag kommer sova gott inatt =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar