Jag orkar inte bry mig idag. Kom hem och skulle installera Vista för att få ut mesta möjliga ur min uppgraderade dator. Det sket sig redan från start (Skivan vägrar boota i windows-läge och påstår att ”Setup can not run on this version of the Operating System”. Om jag botar från cd vid uppstart får jag bara välja att göra en nyinstalation av windows, inte en uppgradering som jag vill. Anledningen till att jag inte vill göra en nyinstallation är att jag inte vill bli av med all info som ligger i registret. Och på den vägen är det.) och för en gångs skull orkade jag inte jaga rätt på svaren eller försöka lösa problemen. Orkar inte tänka. Orkade som bara inte engagera mig. Jag vet att jag skulle kunna googla på det. Men jag ids inte.
Samma sak gäller AoC. När jag WoW:ade kunde jag knappt bärga mig tills jag kom hem och fick spela efter arbetsdagens slut. Jag kunde slänga i mig en macka framför datorn för att ta bort de värsta av hungerkänslorna bara för att få så lång speltid som möjligt. Och det var verkligen skitkul att spela med folk, att levla, och att upptäcka världen. Jag känner ingenting av det här inför AoC.
Jag inbillar mig lite att det beror på att jag spelat så lite hittills, och att det strulade så mycket för mig innan jag uppgraderade datorn. Men faktum kvarstår; jag tycker inte det verkar särskilt spännande längre. Det är inte snyggt. Det är inte fängslande. Och det är inte socialt på samma sätt som WoW. Inte än iaf. Men det är ju nu det behöver fånga mitt intresse, annars kommer jag aldrig över lvl 20.
Jag vet inte vad det är med mig. Jag blev fast anställd idag, med en klart bättre lön och massor med avtalsrättsliga arbetsuppgifter att se fram emot. Och nog tror jag att jobbet kommer vara spännande, och utvecklande och skitbra att kunna sätta upp på sin CV. Allt det är ju lyx, krasst sätt - jag borde vara skitnöjd. Men det är jag inte. Jag jobbar på, gör det jag ska och mer därtill. Som vanligt. Jag håller god min och ler och har massor med idéer och får massor med beröm, men jag är inte ens lite engagerad. Jag tycker inte illa om det, jag tycker inte bra om det. Jag tycker ingenting.
Jag saknar att se fram emot saker! Fan, jag saknar det där suget i magen som jag fick när jag spelade WoW och jag saknar att umgås med folk online. Jag saknar de små nördpojkarna på servern. Jag saknar att bli fånigt lycklig över småsaker. Men jag saknar det bara intelektuellt. Det finns ingen känsla i det. Det enda jag i någon mån verkligen vill, är att den här kvällen ska gå så att jag kan få gå till jobbet imorgon och vara upptagen med saker och slippa tänka.
Det är så här att vara bipolär, men jag hatar verkligen de här mellanlägena. När jag mår riktigt kasst är världen svart, eller inte riktigt riktig. Men någonstans inom mig finns Fröken 2 kvar, och säger att det är ok att må kasst ett tag och att det går över. Som läget är nu däremot känner jag inte att jag mår tillräckligt dåligt för att få må dåligt. ”Har du då inte allt, ditt vita, välnärda, as?” som Jan Berglin uttryckte det.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte hur jag ska komma ur det här. Jag vet inte hur jag ska lyckas få tillbaka känslan bakom mina handlingar. Vet inte hur jag ska få tillgång till några känslor alls just nu. Antagligen är det väl bara frågan om att vänta ut den här perioden, men det alternativet suger. Allt roligt som händer springer om mig, och jag ids bara inte haka på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar