Det funkar alltid bäst att teckna när jag är riktigt jävla ledsen. Jag antar att det är ett sätt at få ur sig frustration och att koncentrera sig på något annat ett tag. Tyvärr blir det enda resultatet ett antal bilder; inte att jag mår bättre. I samma stund som jag lägger ner pennan är allt skit igen.
Och jag är så himla ledsen. Jag vill vara en del av den där världen där folk har fungerande förhållanden, fungerande familjer, fungerande liv. Men det verkar inte spela någon roll hur mycket jag än anstränger mig, jag vet helt enkelt inte hur man gör.
som dröm var den vacker att få
För den som ur eden förbannats
är eden ett eden ändå
P.S Här är föresten kladden till bilden jag jobbade på. D.S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar