Lyssnar på Solitary av VNV-nation och blir underligt melankolisk. På något sätt kommer jag att tänka på tidiga sommarmornar, efter festen, när världen är alldeles ljus och alldeles grön. Och tyst. Och tom.
And if rain brings winds of change
let it rain on us forever.
I have no doubt from what I've seen
that I have never wanted more.
With this line I'll mark the past
as a symbol of beginning.
I have no doubt from what I've seen
that I have never wanted more.
Fick mitt andra lägenhetserbjudande idag, men denna gång tänker jag inte ens gå på visningen, för jag vet att det hela är dödfött. Lägenheten ligger alldeles för nära en väg, i en betongpark som jag inte vill utsätta kissen för. Dessutom är den inte stort mer än ett hål i väggen; 33kvm - för lite för både ordentlig arbetsplats eller ett matbord. Och jag vill inte göra mig av med alla mina saker när jag flyttar. Vill, behöver, ha kvar något iaf.
Eller är jag för petig? Är jag så fast här att jag hittar på ursäkter för att flytta? Nej, jag tror inte det. Jag tror att jag vill ge mig själv en ärlig chans att hitta en lägenhet där jag kan tänka mig att bo, inte bara ett förvaringsutrymme som jag redan från början vet är endast tillfälligt. Jag vill flytta hem.
Tyvärr är förutsättningarna för det inte särskilt goda, och under tiden sitter jag här och våndas över att jag inte flyttar. P (jag har inte längre ett behov av att om nämna honom som "Han"...) är väldigt förstående i frågan. Han vill, liksom jag, få det här överstökat, vill få separationen ur världen och kunna gå vidare med sitt liv. Men han pressar mig inte att flytta, och det är jag väldigt tacksam över.
Kom på mig själv igår med att vilja ringa på dörrklockan när jag kom hem på kvällen. Motstog impulsen och klev rakt in i den här lägenheten som trots allt fortfarande är lite min, även om det inte känns så. Det är ingen bra känsla; att känna att man bör ringa på sin egen dörr.
Så nu funderar jag på om jag trots allt skulle klara lite högre hyra än de 4000kr/mån som jag satt som tak nu. Det skulle knappast landa mig en lägenhet direkt, men det skulle öppna fler möjligheter. Samtidigt vill jag inte hamna i en situation där jag inte kan betala hyran. Nej, 4000kr är nog en rimlig gräns. Återstår bara att vänta, och hoppas. Men jag har väldigt lite hopp, och jag skulle hellre vilja lägga det på annat än det här.
